Refuserat av Journalisten

Går det att publicera en journalist-kritisk artikel i "Journalisten"?

När det gäller vissa frågor verkar det inte finnas några pressetiska regler, inga krav på källkritik eller att båda parter ska få komma till tals. Jag syftar på Kuba och dess behandling i pressen. "Journalisten" avviker på intet sätt från den ensidiga massmediabilden vi matas med. En typisk sådan artikel publicerades i "Journalisten" 11/03.

I mars företogs en rad fängslanden på Kuba, därav artikeln. Först några korta påpekanden:

Medan antalet fattiga i Latinamerika ökar lavinartat under Washingtons och Världsbankens överinsyn; medan barn svälter ihjäl i det rika och bördiga Uruguay, medan regeringens militär i Colombia dagligen kallblodigt mördar politiskt misshagliga, medan tortyr utövas regelmässigt av Mexicos polis, medan ett 30-tal demonstranter skjutits ihjäl i Bolivia i år, medan 600 brott mot de mänskliga rättigheterna registrerats under två månader i Guatemala, medan undantagstillstånd införts i Peru för att undertrycka folkliga protester och medan 69 fångar sköts ihjäl av myndigheterna i Honduras i april. Medan allt detta pågår, publicerar tidning efter tidning våldsam kritik, inte mot dessa "demokratier", utan mot "diktaturen" Kuba!

På Kuba finns ingen tortyr, inga politiska mord, inga utomrättsliga avrättningar. Kuba är en rättsstat där alla medborgare har tillgång till fri utbildning, fri hälsovård, social trygghet, frihet från rasism, låg kriminalitet och obetydlig korruption. Dessa unika framgångar vill man bevara. Men det accepterar inte USA. Att USA håller människor inspärrade utan rättegång och dom i USA och på den ockuperade Guantanmobasen, det accepteras. Att USA övervakar Internet, boklån och bokköp, det accepteras. Att kritiska journalister i USA får sparken, att USA i sina senaste krig medvetet attackerat journalister, det accepteras. Men när kubanerna slår vakt om sitt oberoende, då tas storsläggan fram.

USA har beslutat att störta den kubanska regimen. Supermakten satsar oerhörda resurser för att uppnå detta mål. Ett viktigt del i detta är att skapa en grupp med samarbetsmän på ön. De "oliktänkande", som "Journalisten" försvarar, är betalda agenter åt USA. Bevisen finns, eftersom dessa grupper varit infiltrerade av kubanska säkerhetspoliser. "Samvetsfångarna" har inte dömts för sina åsikter, de är dömda för att ha tagit emot instruktioner, dollar, lyxvaror och utrustning från USA. De är dömda för att ha rapporterat till USA:s diplomatiska personal. De är dömda för samarbete med främmande makt. En makt som öppet och arrogant deklarerat att det ska införa "demokrati" på Kuba. USA:s hot är dödligt. Och så förvånas man över att kubanerna försvarar sig!

Skulle USA få sin vilja fram, då förpassas Kuba åter till stormaktens bakgård. Då blir det som i andra länder i Amerika, de rika som får tillgång till bra skolor och sjukhus. Då växer klyftorna, då återkommer gatubarn och skoputsarpojkar. Men detta skriver svenska tidningar aldrig något om. För när det gäller Kuba finns det bara en enda sanning, Powells och Bushs. För när såg vi en svensk tidning intervjua vanliga kubaner? När har den kubanska versionen återgivits? När läste vi något om terroristattentaten från USA mot Kuba? När fick vi veta något om alla de som dödats i sådana attentat? Vad har svenska media skrivit om de fem kubaner som sitter fängslade i högsäkerhetsfängelser i USA på livstid, för att de försökt hindra attentat mot sitt hemland?

Med den medierapportering vi har är det fullkomligt obegripligt att Kuba och Fidel Castro åtnjuter ett enormt stöd såväl på Kuba som i övriga tredje världen. Och, faktiskt, också ett växande stöd i västvärlden. Det förklaras bara av att fakta tränger igenom även de tjockaste dimridåer.

Zoltan Tiroler

Infört på ELAK den 26 augusti 2003

till REFUSERAT     eller     uppåt


© 2003 Svensk-Kubanska Förening. All rights reserved.
ELAK       http://www.elak.svensk-kubanska.se       webmaster: di@j