Refuserat
 
     
 

 

Blåögda är liberalerna

Blåögd, skriver Maria Carlshamre och Birgitta Ohlsson om Kubabilden i svensk debatt. De har alldeles rätt eftersom Kuba-bilden i Sverige helt domineras av nyliberala media, och debattörer som de själva som i sin blåögda tilltro till uppgifter från den exilkubanska extremhögern sväljer vad som helst. Som t ex att Astrid Lindgrens och George Orwells böcker skulle vara förbjudna på Kuba, eller att kubaner döms till långs fängelsestraff för sina åsikters skull och annat som sprids av Liberala Nyhetsbyrån.

Deras problem är att den sanna bilden, inte den blåögda, är att socialistiska Kuba, det enda landet i Latinamerika som helt brutit med den USA-styrda enda vägens politik också är det enda där de fattiga har drägliga levnadsvillkor, där barnen överlever och går i skolan i stället för på gatan, där kvinnorna får utbildning och där arbetslösheten är under 3 procent osv. Skulle denna verklighet bli bekant skulle folk kunna få för sig att det finns andra vägar än privatiseringar, nedskärningar och ökade klyftor.

I sitt desperata sökande efter bevis på att detta inte är sant, trots att det bekräftas av det ena FN-organet efter det andra och av den påtagliga verkligheten på Kuba, godtar MC och BO vilka uppgifter som helst från bl a det tredje namnet under artikeln, Alexis Gainza, exilkuban, som ensam skrev densamma och lanserade för drygt ett år sedan, precis som nu via LBN.

Man skulle kunna tro att MC efter blundern med Pippi Långstrump m fl uppenbara lögner som hon förmedlade i DN förra året skulle kolla källan lite bättre.

Till att börja med är det inte USA-kubanske ekonomen Carmelo Mesa Lago som står för de grundlösa uppgifterna om mördade och försvunna, misshandlade och vanvårdade mm. Källan heter i stället Armando M. Lago, under en styrelse med bl a Dennis Hayes, f.d. vice ordföranden i Kubansk-Amerikanska Stiftelsen, CANF. samorganisationen för yttersta högern i Miami, som stöder och finansierar terroristaktioner mot Kuba, och tillverkar många av de lögner som sedan sprids över världen. Anledningen till att använda Mesa Lago namn i stället för att ange CANF som källa för de groteska påståendena är uppenbar. Lika uppenbar som skälet att inte nämna den andre styrelsemedlemmen, Carlos Alberto Montaner, med bakgrund som CIA-agent och terrorist och författare till skrönan för 25 år sedan om den förlamade kubanske poeten Valladares, som i levande livet visade sig vara varken förlamad eller poet. Det är samma gamla vanliga propaganda som CANF och CAM ägnat sig åt i årtionden.

Det handlar inte om verkligheten på Kuba, utan om att skapa grund för USAs matkövertagande. Bush-regimen lanserade i maj ännu ett av otaliga program i den 45-åriga krigföringen mot Kuba. I stället för de 7 miljoner dollar som hittills årligen öppet redovisats för att bygga upp en femtekolonn på Kuba satsar USA nu hela 59 miljoner dollar för att skapa det kaos och den propagandabild som behövs för att rättfärdiga en militär aggression och återtagande av denna juvel i Karibien.

Det finns en siffra i de tres artikel som kan ligga i närheten av sanningen, och det är antalet kubaner som stupade för att hejda den sydafrikanska apartheid-regimens krig mot Angola 1975 till 1986. Att kubanernas militära stöd till det angolanska folkets motståndskamp, och segern över de sydafrikanska rasisterna 1986, var avgörande för apartheidregimens fall några år senare, aktar sig de tre liberalerna för att nämna. Att försöka smutskasta denna historiska insats, av tiotusentals solidariska, frivilliga kubaner under ett decennium, är höjden av liberalt hyckleri.

Eva Björklund

Infört på ELAK 2004-08-26

 

tillbaka till REFUSERAT     eller     uppåt

 

 
© 2004 Svensk-Kubanska Förening. All rights reserved.
ELAK       http://elak.svensk-kubanska.se 

Webmaster: di@j
Uppdaterat: 2004-08-26