Refuserat av Göteborgs Posten

Kuba, USA:s krigspolitik och medias ansvar

I GP 19 april hade Cecilia Malmström, folkpartistisk europaparlamentariker, en gästkrönika med rubriken "Kubas diktator ger inte upp". Den 16 april skrev GP:s utrikesredaktör Lars Borgström en ledare "Fidel Castro - en otidsenlig relikt". Båda inslagen är osakliga och förtalande mot Kuba och passar som hand i handske in i den USA-propaganda vi redan bevittnat inför anfallskrigen mot Afghanistan och Irak.

Malmström och Borgström talar om "att införa demokrati och mänskliga rättigheter på Kuba", "renons på politisk frihet", "terrorsystem" etc. Detta har ingen koppling till vanliga kubaners vardagsliv. Det beskriver snarare hur det var på Kuba innan folket gjorde revolution 1959 mot USA:s starke man Batista, som regerade med maffiabossar och militärdiktatur och var ansvarig för 20.000 kubaners död.

Cecilia Malmström skriver: "Det enda som finns i bokaffärerna är Castros samlade tal och marxistisk propaganda." Vilket syfte har denna lögnaktiga nidbild? På Kuba finns alla slags böcker och mängder med bibliotek och bokhandlar. Vilket annat land i tredje världen, eller i vår rika del av världen för den delen, har en årlig internationell bokmässa som efter mässdagarna i huvudstaden går på turné i hela landet. I år besökte Kubas internationella bokmässa 30 olika städer. Kubanerna köpte över tre miljoner böcker totalt. Där fanns över 1.000 titlar varav mer än 400 kubanska nyheter.

GP:s Lars Borgström förvanskar när han skriver "Själva valet var den vanliga farsen med lika många kandidater som platser i parlamentet - 609."

På Kuba har man valda församlingar på kommunal, provins- och nationell nivå. På kommunal nivå är det ett renodlat personval. De på det sättet valda 169 kommunförsamlingarna gör sedan ett indirekt val till de 14 provinsförsamlingarna och till parlamentet. Varje kommun har sin kvot av platserna i parlamentet och resp. provinsförsamling. Alla folkrörelserna är engagerade i nomineringsarbetet inför det valet. 10.000-tals nomineringar diskuteras på arbetsplatser, i bostadsområden och skolor. Som folklig process har nomineringsarbetet en helt annan roll än i vårt valsystem. Kubas kommunistiska parti är förbjudet att delta i valet överhuvudtaget. I det slutgiltiga valet som valmanskåren sedan gör, godkänner folket, eller underkänner, kommunförsamlingarnas beslutade förslag till ledamöter. Valdeltagandet är högt; 97,61 procent nu senast i valet 19 januari.

Kubas valsystem är annorlunda än vårt, men minst lika demokratiskt, och skyddar Kuba mot USA:s uttalade vilja att återigen dominera ön. Man behöver bara jämföra med Nicaragua, där USA oblygt blandar sig i valen genom hotelser från sin ambassadör, från State Department och även George Bush bror, Floridaguvernören Jeb Bush, som i helsidesannons varnade för att rösta på sandinisterna.

I över 40 år har Kuba utsatts för USA:s blockad, terrorism och förtalskampanjer. I USA:s Helms-Burton-lagen från 1996 kan man läsa innantill i detalj hur USA åter tänker ta över Kuba och installera en marionettregim. D.v.s. USA:s regim har i egen lagtext deklarerat sig vara en fiende till Kuba. President Bush har trappat upp hotelserna mot Kuba och öppet anslagit miljontals dollar till uppbyggnaden av en femtekolonn på Kuba. I strid mot sin diplomatiska status har chefen för USA:s intressekontor i Havanna, och hans femtitalet medarbetare, rest runt på Kuba med utrustning, pengar och propagandamaterial för att bygga upp denna femtekolonn.

Varje land har rätt att försvara sig och ingripa rättsligt mot landsförrädare som samarbetar med en fiende. Kubanska agenter, som under de senaste tio åren, under stor personlig uppoffring, har infiltrerat denna femtekolonn, har upp till dess högsta nivå avslöjat vidden av denna fientliga verksamhet. De inblandade s.k. dissidenterna har fått detaljinstruktioner från USA, de har bedrivit informationsinsamling åt USA, de har regelbundet fått riklig ersättning i dollar, d.v.s. varit avlönade och försörjt sig som landsförrädare. En del av dem har haft passerkort till USA:s intressekontor och kunnat gå och komma som vilken tjänsteman som helst.

Bush-regimen väljer att åsidosätta FN och dialog, väljer att stifta omgångar av undantagslagar i USA, väljer förkrossande militär upprustning istället för att kanalisera resurserna till att lösa mänsklighetens fattigdomsproblem för att minska spänningarna i världen. Det är USA:s regering som globalt agerar totalitärt och använder nyfascistiska metoder.

Vi har sett vad Bush-regimen åstadkom i civilt lidande i Afghanistan och Irak, hittills tio tusentals civila offer. När USA:s ambassadör i Dominikanska Republiken säger "Först Irak, sedan Kuba!" visar det att hökarna i Vita Huset är kapabla till ytterligare brott.

När Lars Borgström och Cecilia Malmström agerar med demoniserande osakliga rubriker och artiklar i GP, blir de medskyldiga till skapandet av ett politiskt klimat som Bush-regimen uppfattar som klartecken för fortsatt krigspolitik.

Martin Österlin, ordf. Svensk-Kubanska Föreningen och medförfattare till boken KUBA - en annan värld är möjlig

Infört på ELAK den 6 maj 2003

till REFUSERAT     eller     uppåt


© 2003 Svensk-Kubanska Förening. All rights reserved.
ELAK       http://www.elak.svensk-kubanska.se       webmaster: di@j