Bo Söderstens felaktigheter om Kuba

Svar på Bo Söderstens inlägg i DN Debatt 01 04 14

Södersten: "Kubas ekonomiska nedgång och förfall…"

Fram till 1985 hade Kuba i stort sett samma ekonomiska tillväxt som de asiatiska tigrarna, dvs högre tillväxt än Latinamerika under det 80-tal som kallades "det förlorade" och av likartade skäl, att de inte tillämpade de nyliberala reglerna om nedmontering av den offentliga sektorn, om statens tillbakadragande, om att sälja ut statlig egendom, privatisera infrastrukturen, släppa finanskontrollen mm.

Södersten: "När stödet från Sovjet upphörde sjönk BNP på Kuba med osannolika 40-50 procent från 1989 till 1993."

Kuba fick stöd från Sovjet, men framför allt fick Kuba i förhållande till Sovjet och de andra länderna i östblocket rättfärdiga handelsvillkor, dvs de fick rimligt betalt för sina exportprodukter och fick betala rimligt för vad de importerade, och kunde bygga upp sin ekonomi, och sitt samhälle, till skillnad från de tredje världens länder som beroende av världsmarknadens mekanismer hela tiden, i en ständigt nedåtgående spiral, får mindre betalt för priserna på sina råvaror och får betala mer för i-världens industriprodukter.

När handeln med sovjetblocket i stort sett upphörde 1990-91, och USAs ekonomiska blockad samtidigt skärptes, sjönk Kubas BNP katastrofalt 1991-93, med 35 % (inte 40-50 %, dessa ständiga överdrifter, 35 % är väl mycket nog!). BNP i många av de gamla östblocksländerna sjönk ännu mer, och flera av dem har till skillnad från Kuba inte kunnat återhämta sig märkbart från denna katastrof, trots att de tillämpar Söderstens recept och tilltro till den s k fria marknaden. Vietnam, Kina och Kuba, som inte följt den nyliberala bibeln, och som inte är i händerna på IMF och Världsbanken, har klarat 90-talet bättre än de flesta andra i tredje världen. Kuba har i genomsnitt 4.2 % årlig tillväxt av BNP sedan 1994 och de senaste två åren har Kuba haft den snabbaste ökningen i Latinamerika trots USAs ekonomiska krigföring.

Södersten: " och det armod i vilket folket tvingas leva är närmast ofattbara ".

Kanske för en välbeställd man i Sverige. Men om man jämför med Latinamerika, Asien och Afrika, och med länder där som t o m har högre BNP per capita än Kuba, som t ex Chile, så har kubanerna, tack vare sitt system, många fördelar. Kubanerna kan räkna med att få se sina barn överleva det första levnadsåret och fortsättningsvis uppnå mogen ålder i samma utsträckning som världens 20 rikaste länder, och har en medellivslängd som Danmark. Barnen får gå i skola, 9 år obligatoriskt, och över 95 % går vidare till gymnasieutbildning, och t o m universitetsutbildningen är gratis. Fattiga begåvade unga chilenare kan få gratis läkarutbildning i Havanna, men inte i Santiago de Chile. Inte är det u-landsarmod som utmärker Kuba. Det är motsatsen, trots blockaden från världens största ekonomi, innefattande alla USA-ägda dotterföretag i hela världen.

Uppgifterna i "Kommunismens svarta bok" är inte tagna ur luften, de är tillverkade av den propagandaapparat som sedan 1959 inte dragit sig för några lögner när det gäller att förtala Kuba för att kunna återföra landet under USAs kontroll. Och det finns inga seriösa belägg för någon av dem. Tvärtom utmärker sig Kuba i sin omgivning för att inte ha några politiska mord, försvunna eller torterade efter 1959 - utom förstås de drygt 5.000 som dött eller lemlästats av CIA-stödda sabotage- och terroraktioner, senast 1997.

Eva Björklund

Infört på ELAK 2001-02-26

till REFUSERAT     eller     uppåt


© 2001 Svensk-Kubanska Förening. All rights reserved.
ELAK       http://www.elak.svensk-kubanska.se       webmaster: di@j