Inlämnat till Dagens Nyheter och Sydsvenska Dagbladet

Fall i farstun för politisk skröna

I fredags hade en USA- film med titeln Before Night Falls premiär i Stockholm, och recenserades storslaget av storstadstidningarna. De flesta tyckte det var en fascinerande film, även om en recensent tyckte att den kändes aningen seg på några ställen. Och alla betraktar filmen som en verklighetsskildring, den sanna bilden av Kuba och av huvudpersonen, författaren Reinaldo Arenas. Tilltron till USAs filmindustri som sanningsskildrare brukar i andra fall inte vara så total. Ofta kan recensenter skilja på en films eventuella kvaliteter som sådan och den verklighet den påstår sig visa, som t ex Black Hawk Down, Rambo, A Beautiful Mind. Det brukar också finnas insikt om att såväl författare som filmare av självbiografier ofta tar sig ganska stora friheter i historieskrivningen och att syftet inte alltid är enbart konstnärligt.

Reinaldo Arenas var homosexuell. Med den tidigare spanskkatolskt inspirerade lagstiftningen och påverkan från den sovjetiska synen på homosexualitet som borgerligt dekadent formaliserade den kubanska revolutionen i mitten på 60-talet en diskriminerande politik mot homosexuella. Detta kritiserades öppet och omfattande på Kuba, och de ökända UMAP-lägren 1967 och i mitten på 70-talet började såväl lagstiftning som attityder att ändras. Förhållandena för homosexuella på Kuba idag är i många avseenden betydligt bättre än i världsdelen i övrigt, men den diskriminering som förekom 1965-75 – och som inte skilde sig mycket från omvärldens vid den tiden - har våldsamt överdrivits och exploaterats i periodiskt återkommande politiska kampanjer. Den har också framställts som ett bestående uttryck för ett förtryckande samhälle. Så också i Before Night Falls.

Något intresse för motbilder har aldrig funnits i massmedia, och finns inte heller nu. Den utställning om HIV och homosexualitet på Kuba, som öppnades på Latinamerikansk Bokhandel i fredags, är bara ett exempel. Den bär vittnesmål från psykologen Kristina Hillgren och läkaren Sven Britton, som studerat de verkliga förhållandena på Kuba. Ingen av de kulturredaktioner som sätter likhetstecken mellan fiktion och verklighet i bedömningen av Before Night Falls, har visat något intresse för den sakkunskapen.

Arenas gjorde enligt boken Before Night Falls aktivt motstånd mot homofobin genom att redan 1968, då han var 25 år, ha haft samlag med 5.000 olika män (den detaljen finns dock inte med i filmen om den oskuldsfulle bondpojken). Denna anmärkningsvärda sexuella aktivitet (om den nu är sann) ledde dock inte till svårigheter för Arenas, som 1968 var en av Kubas mest hyllade unga författare. Hans problem kom senare på 70-talet och hade att göra med hans samröre med utländska ambassaders aktioner mot Kuba.

Trots att Arenas bok sannerligen inte lider brist på groteska överdrifter av problem på Kuba, och maniska tirader mot socialismen, måste filmaren ändå lägga till för att skruva upp stämningen, t ex med förtvivlans självmord, som varken ägt rum eller finns i boken.

Och just för att Arenas skryter så hejdlöst i boken med handlingar som inte är politiskt korrekta - han beskriver hur han och en vän "hade sex i snårskogen med några unga pojkar" – måste filmatiseringen släta ut och dra ifrån. Inte ens Arenas självmord, utblottad och övergiven i ett krypin i New York duger utan måste förvandlas till en tårdrypande scen av ömsint dödshjälp.

"Jag vet inte mycket om politik", påstår filmaren Julian Schnabel. Men det är en politisk propagandafilm han gjort, förlitande sig på att den förhärskande sanningen i västvärlden skulle svälja den med hull och hår.

De som är intresserade verkligheten kan besöka Latinamerikansk Bokhandel, Drottninggatan 91, och ta det av såväl fotoutställning som omfattande information om Kuba i allmänhet och homosexualitet i synnerhet.

Eva Björklund

Infört på ELAK 2002-04-29

till REFUSERAT     eller     uppåt


© 2001 Svensk-Kubanska Förening. All rights reserved.
ELAK       http://www.elak.svensk-kubanska.se       webmaster: di@j