Demokrati och utveckling

Jag håller med Amanda Lövkvist i DN 9.2 om att det är svårt för ett land att utvecklas utan demokrati och yttrandefrihet. Det är just genom kubanernas demokratiska engagemang, delaktighet och frispråkighet som Kubas enastående utveckling varit möjlig ...

... för Kubas utveckling fram till sammanbrottet i handeln med f d Sovjetblocket, och dess återhämtning därefter, är enastående, särskilt mot bakgrund av USAs ekonomiska krigföring. Det är inte bara inom hälsovård och utbildning som Kubas utveckling är påtaglig. Kubas sensationella framsteg inom läkemedelsindustri och ekologiskt jordbruk är andra exempel på en utveckling som uppmärksammas internationellt.

Att de har personvalsystem, att massmedia bara kan ägas av folkliga organisationer, mm innebär inte att folks möjligheter att påverka är sämre på Kuba än i t ex länder med partivalssystem som Ecuador, Argentina, eller för den delen i USA där över hälften av befolkningen känner sig så maktlös att de inte ens bryr sig om att rösta, och mellan 10 och 30 % av afroamerikanska män är berövade sin rösträtt i olika delstater. De kubanska Pepito-historier som AL tolkar som bevis för att kubanerna lever i diktatur, är naturligtvis inte mer bevis för detta än svenska Bellmanhistorier.

Jag kan också hålla med AL om att mänskliga rättigheter är den bästa investering ett land kan göra, och även där är Kuba ett bra exempel. Inget annat land i Latinamerika respekterar de mänskliga rättigheterna till liv, hälsa, utbildning, arbete, bostad, delaktighet i samhällsstyret, frihet från köns- och rasdiskriminering mm bättre än Kuba, om man ser till hela befolkningen. Jämför bara med Ecuador, Haiti, Colombia, Mexiko, Nicaragua etc.

Den fria företagsamheten, som AL tror på, är jag mer tveksam till. I den fria företagsamhetens reella värld, dagens värld, växer klyftorna mellan fattiga och rika inom och mellan länderna. Och i den fria företagsamhetens reella värld är demokrati, yttrandefrihet och mänskliga rättigheter för de anställda ofta starkt begränsad.

Att bistå kubanerna att trots USAs blockad utveckla ett alternativ till den latinamerikanska kräftgången av ökad fattigdom och elände, är ett bättre bidrag till demokratin där och i världen, än att hänga på USAs vagn och skänka några kronor extra till dem som redan får miljoner dollar för återföra Kuba till supermaktens världsordning.

Eva Björklund, ordf. Svensk-Kubanska Föreningen

Infört på ELAK 2001-02-26

till REFUSERAT     eller     uppåt


© 2001 Svensk-Kubanska Förening. All rights reserved.
ELAK       http://www.elak.svensk-kubanska.se       webmaster: di@j