Debatt
 
     
 

 

Först tryckt i Dagbladet Sundsvall 04 07 19

Vart går Vänsterpartiet?

På ledarsidan i Sundsvalls Tidning den 10/7, framför exilkubanen Alexis Gainza Solenzal sin uppskattning över att Vänsterpartiets partistyrelse, anslutit sig till den globala antikubanska kampanjen i enighet med övriga riksdagspartier. Solenzal är redaktör för den Castrokritiska nättidningen ”Cuba Nuestra” ,som får stöd av Miamibaserade Freedom House, en organisation vars uppgift bl.a. är att fördela federala anslag till antikubanska grupper och aktiviteter.

Med partistyrelsens uttalande om Kuba antaget den 16/4, befinner sig Vänsterpartiets ledning i samma läger som övriga riksdagspartier, EU:s kubapolitik, och inte minst den USA-finansierade exilkubanska extremhögern. Uttalandet går tvärs emot Vänsterpartiets förment radikala politik, och minskar väljarnas förtroende för det parti som utger sig för att arbeta för social rättvisa och socialism.

Då partistyrelsen säkert har god kännedom om Kuba, framstår uttalandet som ett bevis på hur långt högervridningen i Vänsterpartiets ledning har gått. Partistyrelsens uttalande går i linje med UD:s 11-sidiga dokument om Kuba, ett dokument som i många stycken saknar den objektiva faktaförmedling som allmänheten borde ha rätt att kräva av UD . Förklaringen torde bestå i regeringens anpassning till EU:s anslutning till USA:s kubapolitik.

Rekordet i servil anpassning innehas nog ändå av Alice Åström, nyvald ledamot i utrikesutskottet efter Ohly. Åström frågar på sitt första möte den 12/3 utrikesministern vad hon avser att göra för att understödja kampen för de demokratiska fri och rättigheterna, som tanke- , yttrande-, och organisationsfrihet med mera på Kuba. Mig veterligt är det omöjligt att hindra folk från att tänka fritt. Inte ens Hitler kunde ha kommit på en så befängd idé, som att förbjuda tankefrihet. Däremot kan media indoktrinera allmänheten att tro på strängt taget vad som helst, alternativt undertrycka och förvränga fakta.

Den 6/5 2004 anslår Bushregeringen bland alla andra åtgärder för att strypa regimen, ytterligare 29 milj. dollar till finansiering (köp) av den inre ”oberoende” oppositionen på Kuba. USA:s kubapolitik bryter mot alla internationella konventioner, och deklarationen om mänskliga rättigheter. Politiken har sedan 1959 årligen krävt federala mångmiljonanslag från USA, samt rikliga bidrag från förmögna exilkubaner. Kubapolitiken har även medfört en växande inhemsk opinion i USA mot den folkrättsligt brottsliga politiken. Den illa underbyggda förevändningen för denna politik grundar sig på propagandistiska påståenden om diktatur och brott mot mänskliga rättigheter.

USA:s ”kamp för demokrati” har sedan 1959 kostat 3478 kubaner livet, samt 2099 skadade med invalidiserande följder. De som stöder USA:s ”demokratiska mission” på Kuba, bör syna supermaktens Haitipolitik historiskt och i nutid. Sedan statskuppen den 29/2 elimineras Aristideanhängarna av den nya USA- stödda regimens mördarband i hittills ännu ej dokumenterad omfattning. I ett 500 sidor långt dokument presenterar USA den 6/5 sina planer för Kuba efter det planerade regimskiftet. I de planerna ingår verkligen inte utökad demokrati, annat än på papperet.

Utvecklingen i Haiti ligger nog närmast till hands, om man ska spåna om Kubas utsikter under en av USA tillsatt ny regim. Världssamfundet och media tiger och samtycker. Kritiken av USA:s agerande inskränker sig till kommentarer om blockaden som anses snarast stärka Castros position.

Den som söker information om Kuba bör leta på nätet. Läs och jämför. Den som behärskar engelska har tillgång till ytterligare ett stort antal sajter. Rådet gäller inte minst Vänsterpartiets medlemmar och sympatisörer.

Torsten Skalin

Infört på ELAK 2004-08-12

till DEBATTsidan     eller     uppåt

 

 
© 2004 Svensk-Kubanska Förening. All rights reserved.
ELAK       http://elak.svensk-kubanska.se 

Webmaster: di@j
Uppdaterat: 2004-08-12