Debatt
 
     
 
Först tryckt i USA Today 30 januari 2001

Kuba Sprider Sjukvård Som Ett Politiskt Redskap

HAVANNA - När Fidel Castro kom till makten 1959 lämnade över hälften av landets 6000 läkare landet. Idag, 40 år efter att USA inledde handelsblockaden mot landet, har Kuba 60 000 läkare- en per 136 invånare.

Den revolution som man idag exporterar är föreställningen om att tillgång till god sjukvård är en mänsklig rättighet för alla människor. Från Kanada till Argentina omfattar länder i hela Amerika denna tanke, men det är inget annat land som lyckats göra mer av den än det kapitalfattiga Kuba. I Havanna bor en familjedoktor och en sjuksköterska i varje grannskap - inom gångavstånd för stadens två miljoner invånare. Samma sak gäller på landsbygden där det är dåligt ställt med allmänna kommunikationer.

Kubas 12 medicinska ögskolor har utexaminerat så många läkare under senare år att Castros regering skickat över 20 000 läkare utomlands för att förse fattiga områden på landsbygden i Afrika och Latinamerika med sjukvård. Det är områden där få av ländernas egna läkare är villiga att arbeta. De kubanska läkarna är utrustade med stetoskop snarare än kommunistiska manifestet.

Kubas satsning på att ge sjukvård till utsatta människor i de här länderna är ett slags medicinsk diplomati som påminner starkt om USA:s biståndsprogram. Bådadera uppges handla om välvilja - men är i själva verket djupt rotade i politiska motiv. USA använder sin avsevärda rikedom för att köpa sig vänskap med de länder som man strör ut pengar över. Kuba hoppas uppnå samma sak men med läkare - inte dollar.

Förra året, medan kongressen jobbade på att skärpa blockaden mot landet, riktade Kuba sin medicinska diplomati mot utsatta grupper i USA. Castro erbjöd över 500 stipendier - hälften till afro-amerikaner och hälften till latino-amerikaner - för studier vid Latinamerikanska Högskolan för Medicinska Studier.

Skolan är belägen på platsen för vad som fram till 1998 var Kubas Flott-akademi (sedan Sovjets fall har Kuba skärt ned sin armé från 200 000 soldater till 60 000 och man har heller inte gjort några vapeninköp - översättarens anmärkning) utbildar högskolan tusentals studenter från Latinamerika, Karibien och afrikanska länder till att bli läkare. Utöver akademiska krav ställs krav på att studenterna ska vara i behov av finansiellt stöd för att kunna bli läkare och att de ska vara villiga att arbeta i minst fem år i eftersatta områden i sina hemländer. Studenter som inte talar spanska genomgår först en språkkurs på tolv veckor. Stipendiet som nu erbjuds USA-medborgare är en utökning av det program för över 3000 studenter som idag erbjuds studenter från länder i tredje världen.

"När vi talar om tredje världen syftar vi inte på politiska gränser," säger doktor Yamila de Amas Aquila, viceminister för Kubas hälsovårdsministerium. Vi menar fattiga människor var de än finns. I en del områden i USA är hälsoproblemen för minoritetsfolk lika ödesdiger som i tredje världen. Än mer oroande: Färska studier visarr att många afroamerikaner som lyckas ta sig till en läkare får sämre vård än vita patienter.

Denna ojämliga behandling - och bristen på läkare i många svarta områden - har fått många medlemmar av kongressens Black Caucus att stödja det kubanska erbjudandet. Vilket är gott och väl.

Medan debatten om hälsovårdssystemet rasar i Washington så tvingas miljontals medlemmar i minoritetsgrupper leva utan tillgång till en familjeläkare. Altt för många av dessa har ingen läkare i grannskapet - och saknar kommunikationer för att kunna ta sig till närmaste läkare. Medan Kubas erbjudande inte kan lösa dessa problem så kan det bidra till att lindra konsekvenserna.

Det finns förmodligen tusentals studenter från colleges och universitet med traditionellt många svarta, som är kvalificerade för att ta del av det kubanska erbjudandet och som är villiga att arbeta i eftersatta onmråden i USA. Kubas erbjudande bör betraktas som seriöst. Landet har en mycket låg spädbarnsdödligheten (obetydligt högre än i Sverige och mycket lägre än t ex i Washington i USA - översättarens anmärkning) - och detta beror på Kubas väl ansedda hälsovårdssystem. Att Kuba nu erbjuder en nisch i sitt utbildningssystem för blivande läkare från USA kan kanske av en del tyckas vara ett rätt krasst fall av kommunistpropaganda. Personligen tycker jag att det är ett lovvärt exempel på "medicinsk diplomati".

Dewayne Wickham
Författaren är kolumnist vid den konservativa USA-tidningen USA Today.

Först publicerad i USA Today 30 januari 2001 (översättning: Björn Blomberg.)

Infört på ELAK den 8 november 2002

till DEBATTsidan     eller     uppåt

 

 
© 2004 Svensk-Kubanska Förening. All rights reserved.
ELAK       http://elak.svensk-kubanska.se 

Webmaster: di@j
Uppdaterat: 2004-03-04