Debatt
 
     
 
Först tryckt i Stockholms Fria Tidning 23/11 2002

Ett Projekt För Sveriges Riksdag Och Sida?

Kubas ansträngningar att sprida god hälsovård i Latinamerika är välkända, åtminstone i de delar av världen där massmedia rapporterar regelbundet från Latinamerika. I en intressant artikel på en tysk websida berättar Yilliam Jiménez, anställd vid Kubas utrikesministerium, att Kuba har satt igång en vaccineringskampanj för 800 000 barn i Haiti. Kampanjen får ekonomiskt stöd av Japans regering och den Panamerikanska hälsoorganisationen (PAHO). Vaccineringarna erbjuder skydd mot 6 av de vanligaste barnsjukdomarna.

I två departement i södra Haiti genomförs ett projekt för fortbildning av inhemsk sjukvårdspersonal under ledning av kubanska specialister. Det rör sig om ett samarbetsprojekt mellan Kuba, Frankrike och Haiti, där Frankrike bidrar med 400 000 US-dollar.

Kuba har ungefär 200 läkare i Honduras. De har behandlat 1,2 miljoner människor efter orkanen Mitch. De har också lyckats minska spädbarnsdödligheten kraftig i de provinser där de arbetar. En intressant detalj som Jiménez omnämner är att kubanska tekniker i Honduras reparerat sjukvårdsutrustning och på det sättet sparat 371 266 US dollar åt den honduranska staten.

Tänk om svenska SIDA kunde inleda ett samarbete med Kuba på samma sätt som motsvarande biståndsorgan i Japan, Tyskland och Frankrike! Då kunde mycket uträttas till små kostnader. En honduransk läkare i till exempel Honduras, har en månadslön på ca 100 dollar - något lägre än en svensk läkare eller biståndsarbetare.

Att fattiga på landsbygden saknar tillgång till sjukvård är ett vanligt problem i tredje världen. Kubanska läkare som väljer att arbeta på landsbygden erbjuds ofta särskilda förmåner, såsom fri bostad. Detta för att kompensera avsaknaden av tillgång till stadslivets många bekvämligheter och att det inte finns möjlighet att skaffa extrainkomster på privatpraktiker vid sidan av den statliga tjänstgöringen.

I en artikel i senaste numret av tidskriften Latinamerika uppmärksammades en studie som visar att inkomstfördelningen i ett land är av större betydelse för sjukvårdens kvalitet och folkhälsan, än BNP per kapita. Länder som har en jämförelsevis jämn inkomstfördelning som till exempel Kuba och Costa Rica har både bättre sjukvård och bättre folkhälsa än ett land med högre BNP per capita men med extrema inkomstklyftor, som Chile. Orsaken är att i ett land med stora inkomstklyftor flockas läkarna kring de rika i städerna för att erbjuda dem privat vård. Då blir det mindre medicinsk kompetens över åt landsbygdens folk och sluminvånarna i städernas ytterområden.

5000 studenter från Latinamerikanska läkarhögskolan i Havanna har förbundit sig att arbeta i fem år i fattiga områden i sina hemländer när de blir klara med sin utbildning. Ett biståndsprojekt där man erbjuder fria bostäder åt dem av dessa som vill arbeta på landsbyggden, kunde kanske vara något för Sveriges riksdag och SIDA att fundera över?

Björn Blomberg, Svensk-kubanska föreningen

Infört på ELAK 30 nov 2002

till DEBATTsidan     eller     uppåt

 

 
© 2004 Svensk-Kubanska Förening. All rights reserved.
ELAK       http://elak.svensk-kubanska.se 

Webmaster: di@j
Uppdaterat: 2004-03-04