Debatt
 
     
 

USA trappar upp hoten,
9 miljoner kubaner svarar

W Bush blev president tack vare den exilkubanska extremhögern i Florida, där hans bror är guvernör. I sin stab plockade han in flera ledande exilkubaner med anknytning till terroristorganisationen Kubansk Amerikanska Stiftelsen, bl a Otto Reich som ledde Reaganregimens propagandakrig mot Nicaragua och deltog i Iran Contras affären. Han har nu ansvar för USAs relationer med Latinamerika, där återisolering av Kuba är en prioriterad fråga. Det var också han som skötte kontakterna med kuppmakarna mot Chavez i Venezuela.

När Kuba efter den värsta orkanen i mannaminne, i november 2001, fick tillstånd att köpa livsmedel från USA, såg många det som ett första steg för att lätta blockaden. Men det var ett undantag i efterdyningarna av 11.9, och har sedan motverkats av allt hårdare kontroller och inskränkningar. Och de verbala angreppen på Kuba har trappats upp häftigt bl a med grundlösa anklagelser om biologiska vapen och stöd till terrorism. Mot denna bakgrund har Kuba anledning att notera USAs alltmer extrema politik med beredskap att militärt angripa “skurkstater” i “förebyggande syfte”.

Fler än kubanerna borde uppmärksamma W Bush´s tal vid West Point Military Academy 5 juni. Där talade en världsmakt som anser sig ha rätt att slå till först “på ett ögonblicks varsel i vilket mörkt hörn i världen som helst ”, “om vi väntar på att hoten ska ta form har vi väntat för länge ”, “ vi måste vara redo för förebyggande tillslag ”, “uppdaga terroristceller i 60 eller ännu fler stater ”, och “skicka diplomater när det behövs och soldater när det behövs ”.

I denna föreställningsvärld finns inga rättigheter för andra folk och stater, och ingen lag och ordning. “Skjut först och kolla sedan” blir riktlinje för världens supermakt.

Långt före 11.9 hade W Bush kraftigt ökat anslagen för att ta fram effektivare, dödligare och fler vapen. Efter 11.9 har det militärindustriella komplexet fått ännu fler miljarder, talet om valfusk tystnat, exilkubanska terroristorganisationer i Miami fått plats i Vita Huset, FN skjutits åt sidan och de allierade öppet hänvisats till underordnad position. Det handlar inte om konspiration utan om ett tillfälle som tillvaratagits.

Den 20 maj hade W Bush hållit ett annat tal, mer direkt riktat mot Kuba. Det var då 100 år sedan USA som militär ockupationsmakt installerade en lydregim på Kuba med en grundlag som gav USA rätt att invadera när så ansågs nödvändigt. Talet hölls i Miami, inför den samlade exilkubanska extremhögern, men många kända terrorister. Det var bara en vecka efter Jimmy Carters Kuba-besök, och ett svar på de växande kraven att blockaden mot Kuba ska hävas.

Precis som 1902 hävdade W Bush USAs överhöghet över Kuba, och USAs rätt att med ekonomisk krigföring och undergrävande verksamhet tvinga fram en kubansk regim efter sitt behag. Som han hade sagt några dagar tidgare i en uppmaning till det kubanska folket: ”Ni har en president som står på er sida”! Och en senat, hade han kunnat tillägga, eftersom USAs senat antagit det s k Varela-projektet för ändring av Kubas grundlag.

Inför denna upptrappning av direkta och indirekta hot från USAs sida gick de stora kubanska folkrörelserna den 8 juni ut med en uppmaning till Nationalförsamlingen att garantera att “ekonomiska, politiska och ekonomiska relationer med andra länder aldrig ska förhandlas under hot eller påtryckningar från främmande makter”, och att Kubas grundlag som en självständig socialistisk, demokratisk republik inte är förhandlingsbar. Påhejat av Fidel Castro ledde detta till den antagligen största demonstrationen i världshistorien, med 9 av 11 miljoner invånare i över 1.000 samtidiga marscher och möten i alla tätorter med fler än 100 hushåll, mot USAs aggressioner och anspråk på överhöghet över Kuba, och till försvar av den egna grundlagen (utkommenderade så klart, om händelsen alls nämndes i västliga massmedia). Och 15-18 juni en namninsamling till stöd för grundlagen. På kvällen den 16:e hade redan 70 % av väljarna skrivit på.

Eva Björklund

Infört på ELAK 22-jun-2002

till DEBATTsidan     eller     uppåt

 

 
© 2004 Svensk-Kubanska Förening. All rights reserved.
ELAK       http://elak.svensk-kubanska.se 

Webmaster: di@j
Uppdaterat: 2004-03-04