Debatt
 
     
 
Först tryckt i Dagens Nyheter 020126

Mänskligare fängelser på Kuba än i USA

Kubas erbjudande om läkarvård för att USAs fångar på Guantanamobasen ska tillförsäkras en behandling i enlighet med internationella avtal har väckt en del uppmärksamhet, huvudsakligen positiv, samtidigt som många samtidigt förvånats över att USA fortfarande militärt ockuperar kubansk mark.

Kuba har sedan 1959 krävt att USAs ockupation av Guantanamobasen ska upphöra. USAs ledning har dock svårt att acceptera Kubas nationella oberoende och försöker med ekonomisk och propagandakrigföring mm skapa förutsättningar för att återta kontrollen över hela ön. Däri ingår påståenden om alla möjliga slags brott mot mänskliga rättigheter, som t ex Alexis Gainzas försök i DN den 26 januari att misstänkliggöra Kubas erbjudande om läkarhjälp med hänvisning till att sådan skulle saknas i Kubas egna fängelser. Eftersom informationen om Kuba är både sparsam och vinklad i västerländska massmedia är det inte lätt för allmänheten att bedöma sanningshalten i sådana påståenden, som grundar sig på utsagor av USAs samarbetsmän på Kuba. Därför vill jag tala om att det förekommer ett ganska tätt utbyte mellan juristförbunden på Kuba och i USA, och att flera delegationer av jurister från USA, och andra, gjort återkommande besök på kubanska fängelser som de beskrivit i mycket positiva termer, jämfört med både USA och Latinamerika.

I Green Left Weekly 33/2001 skriver t ex läraren vid Harvards juridiska fakultet, Jill Soffiyah Elijah, att Kubas fängelsesystem är mänskligare än USAs. Det säger i och för sig inte så mycket med tanke på förhållandena i USAs fängelser, men ändå. Hon har besökt kubanska fängelser flera gånger sedan 1987 och berättar bl a om det senaste, för ett par år sedan: "Under rundvandringen på fängelset stod det oss fritt att prata med fångarna utan övervakning. Vi gick runt överallt och vi fick gå in i cellerna, arbetsområden, cafeterian, sjukhuset, klassrum och fritidslokaler. Detta fick vi göra utan sällskap." Hon beskriver sedan hur fokus ligger på rehabilitering, inte straff, och att fångarna erbjuds arbete, och får betalt med normala löner. De betalar inte för mat, husrum, läkarvård mm men en del av lönen sänds till familjen, om de har försörjningsbörda. Utrymmet här räcker inte för att beskriva hela detta system, och den låga återfallsprocent som det leder till. Hela artikeln finns att läsa på http://svensk.kubanska.webbsida.com

Eva Björklund

Infört på ELAK 2002-02-01

till DEBATTsidan     eller     uppåt

 

 
© 2004 Svensk-Kubanska Förening. All rights reserved.
ELAK       http://elak.svensk-kubanska.se 

Webmaster: di@j
Uppdaterat: 2004-03-04