Först tryckt i tusenpennor.se 26/2 2006
DN applåderar FN-reform: Kuba ut, USA in
Målet med reformarbetet i FN och omdaningen av UNHRC, FN:s kommission för
de mänskliga rättigheterna har framgått ganska tydligt.
Kortfattat kan saken beskrivas som att USA och i viss
mån de övriga imperialistiska länderna, särskilt de som kan aspirera på
att bli permanenta medlemmar i FN:s säkerhetsråd har velat omvandla FN
till ett organ för imperialism. För att legitimera en krigs-aktivistisk
politik byggd på FN-mandat vill dessa länder utnyttja FN:s möjlighet
att definiera vad som utgör den mänskliga civilisationen, främst utgående
från de mänskliga rättigheterna, men också från en definition av
demokrati som inbegriper rätten till kapitalistisk profit.
Det har bara inte varit möjligt att beskriva saken så
utan att själv framstå som konspirationsteoretiker.
Där har nu Dagens Nyheters Per Ahlin gjort ovärderlig
nytta genom att faktiskt på DN:s ledarsida offentliggöra uppsåtet.
Per Ahlin hävdar inte uttryckligen att imperialistländernas
behov borde vara grunden för hela FN-reformen. Han kritiserar till och
med USA:s FN-ambassadör John Bolton för att denne krävt omförhandling
av hela paketet från början.
Det nu framförhandlade förslaget till regelverk för
UNHCR (II) innebär visserligen att man inte omedelbart uppnår slutmålet,
men texten är en kompromiss som Per Ahlin ändå anser vara acceptabel.
Han skriver att:
Inte ens till synes
betryggande majoriteter - Kofi Annan föreslog att minst två tredjedelar
av generalförsamlingen skulle rösta för en kandidat - hade kunnat
garantera att endast solida demokratier tog plats runt bordet. Det fanns
bedömare som konstruerade trovärdiga scenarier där Kuba valdes in och
USA hölls utanför.
I den ännu inte likviderade kommissionen för de mänskliga
rättigheterna (den nya kommer att heta ”rådet” men få samma förkortning)
har i stället Kuba ingått medan USA hållits utanför.
Att det finns motsättningar mellan USA och Kuba är
knappast någon nyhet. Kubas revolution framstår som ett föredöme för
folken i flera länder i Sydamerika, och USA:s verksamhet i området försvåras
i motsvarande grad. USA har också upprättat en särskild myndighet för
att planera restauration av komprador-kapitalism på Kuba.
Den brådska som präglade ambassadör Boltons
agerande i slutet på förra året, när han till och med hotade med att
USA inte skulle betala in sitt utlovade bidrag till driften av FN förrän
frågan om kommissionen om de mänskliga rättigheterna fått en – för
dem - tillfredställande lösning, kan dock tänkas ha en ytterligare förklaring.
Det är meningen att UNHCR (I) skall hinna läggas
ned före sitt planerade möte i mars i år. Därmed kunde de ha blivit
förhindrade att publicera sin kritiska rapport med krav på stängning av
USA:s koncentrationsläger på Guantanamobasen.
Dock har denna rapport hunnit publicerats. Med tanke
på detta blir det närmast komiskt när Per Ahlin beklagar att även
efter den nu föreslagna FN-reformen har genomförts finns ”Risken för
att diktaturer som försöker spela de mänskliga rättigheternas främsta
förespråkare ska bli medlemmar … kvar.”
Det framstår som sannolikt att just genom denna
reform ökas risken för att kolonialmakten USA, som sedan länge försöker
spela de mänskliga rättigheternas främsta förespråkare skall kunna
tilltvinga sig medlemskap.
Per Ahlin refererar inledningsvis ett intressant förslag
som han tillskriver Kofi Annan:
”… att endast länder som själva respekterar de
mänskliga rättigheterna skulle få vara med i det nya rådet.”
Ahlin kommenterar själv detta med att:
”Det kan låta självklart - stater bör inte övervaka
efterlevnaden av något som de själva inte följer.”
Det framstår dock inte som särskilt sannolikt att
Ahlin menar att denna självklarhet skulle få diskvalificera USA.
Eller att Kuba skulle få ingå.
Fred Torssander
Infört på ELAK
2006-02-28
